Du kanske undrar vad som menas med rubriken, vem har föreslagit att politiska ideologier är detsamma som skönlitteratur? Ingen har ju någonsin hävdat att vi borde bygga samhället på principer hämtade ur Astrid Lindgrens samlade produktion – eller?
Vad som menas är att politiska ideologier i någon mån skulle kunna betraktas som skönlitteratur. Inte att vi ska börja använda oss av skönlitterära verk som måttstockar för hur vi ska bygga samhället. Tänk till exempel på följande föresatser:
- Den liberala idén bygger på att alla människor föds med av naturen givna rättigheter, eller av gud givna rättigheter.
- Socialismen å sin sida bygger på att all samhällsutveckling drivs av materiella faktorer.
- Konservatismen, till sist, har som en grundtanke att vi ska behandla vårt samhällsbygge med respekt och förändra det med försiktighet. För stora förändringar på en gång kan välta allt över ända.
Handen på hjärtat, känns det som att någon av de här slutsatserna går att ta för given som sann? Utan några som helst modifikationer? Det känns svårt. Problemet är nog att ingen ideologi, hur klokt formulerad den än må vara förmår inrymma verklighetens komplexitet. Vi kan visserligen hävda till exempel, som socialismen gör, att mater
iella faktorer och konflikten mellan de som har och de som inte har är vad som drivit samhällsutvecklingen framåt. Det rymmer dock inte alla de gånger i historien som mänskligheten kollektivt gjort saker på grund andra faktorer.
Eller den liberala idén om att vi föds med av naturen givna rättigheter. Det verkar inte heller rimligt om man tänker på att de här rättigheterna formulerats av oss människor och ändrats och putsats sedan John Locke och andra filosofer först började laborera med de här tankarna under 1700-talet.
Det här inlägget är inte avsett för att totalt underblåsa ideologiernas betydelse eller potentiella nytta. Det är mer lösa funderingar som kanske kan landa i slutsatsen att ideologier helst av allt bör fungera som en slags luddigare kompass. Låt dem möjligtvis peka ut riktningen, men slåss inte för dem på liv och död. Ta alltid hänsyn till verkligheten och de mängder av alternativ som finns i den.
Politik åsido så har jag inte varit på gymmet på en vecka. Löptränat har jag däremot gjort. Min våg mår fortsatt bra och nyhetslöftet är intakt. Med det sagt börjar det nog bli dags att träna lite mer mångsidigt igen. Att bara löpträna börjar helt enkelt bli tråkigt.
Det gick från högt till lågt väldigt snabbt det här inlägget. Så kan det vara. Tills nästa gång.