♥ Lockdown ♥

Vilken fruktansvärd start på helgen det blev. Känner att jag har behövt samla mig lite under helgen innan jag velat skriva något om det.

Jag satt hemma vid köksbordet i fredags eftermiddags med telefonen bredvid mig och plötsligt plingade en notis från Omni om att en lastbil hade kört i hög hastighet på Drottninggatan. Jag förstod direkt och sa högt nej, nej NEEEJ. Jag tror att klockan var exakt 14:53 då.

Surfade in på aftonbladet live där de hade dragit igång någon form av sändning med en reporter på plats. Alla var extremt förvirrade och förmodligen i chocktillstånd.
Jag började skicka meddelanden till folk jag vet jobbar eller rör sig i områdena för att höra att de var ok.

Helgen blev som den blev. Det har varit vidrigt att se och läsa om allt och samtidigt har jag känt en enorm lycka över att alla mina nära och kära är ok. I denna lycka finns märkligt nog även skuldkänslor över orättvisan i livet.
Jag har känt tacksamhet över vår otroliga polis, räddningstjänst och vårdpersonal. Vilken insats de har gjort! Inte tvekat en sekund utan kastat sig in i det helvete som de skrikit till alla att fly ifrån. Jag har blivit rörd till tårar när jag läst om hjälteinsatser; exempelvis den person som körde värdetransportbilen och åkte före lastbilen för att varna. Jag tror att den personen räddade väldigt många liv i fredags. Det finns även vittnen som sett en människa som försökte hindra den 39-åriga mannen att fly från lastbilen när han väl kraschat. Vilket mod!

Jag blir manisk när dessa händelser sker. Läser allt jag kommer över och ofta kan historier och bilder jaga mig en lång tid efter det inträffade. Jag brukar tillåta mig att bli manisk en tid men sedan sätter jag stopp eftersom jag mår för dåligt. Kan inte föreställa mig hur det känns för de som var på plats och tvingades bevittna allt detta. Fy fan. Eller hur de kommer må en lång tid framöver. Bara ljudet av en lastbil… Usch, ryser…
TACK och lov för att de glasflaskor, spik och skruvar som hittades i förarhytten inte detonerade eller fungerade.

I morgon startar veckan på ett mycket märkligt sätt. Jag kommer åka till kontoret som vanligt men med tungt hjärta och tunga tankar. I morgon jobbar jag för alla de som inte längre har möjlighet att gå till skola eller arbete ♥
FullSizeRender (47) kopia 8

FullSizeRender (47) kopia 11

FullSizeRender (47) kopia 10

FullSizeRender (47) kopia 9

FullSizeRender (47) kopia 12

FullSizeRender (47) kopia 13

Love is the message and the message is love.

XXX
Sig 1.1.3-2

Vill du säga något om detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s